Prins Christians sund är genvägen för att inte behöva runda stormiga Kap Farvel vid Grönlands sydspets. Det är en labyrint av fjordar, klippväggar och trånga passager.
Det är också en annan resa. Det är Tolkiens Mordor, viskar Eric som står vid min sida.
Ett enormt och taggigt isberg, nästan kvadratiskt, flyter förbi. Vår båt känns plötsligt liten och bräcklig.
Här är sundet som smalast, bara 60 meter, det känns nästan som man kan ta på bergssidorna.
En gröngnistrande glaciär slickar i sig det salta vattnet. Vår båt fortsätter genom labyrinten av bergsmassiv vars snötäckta toppar når upp genom molnen. De glöder i det skarpa solljuset.
Båtfärden här går inte fort, kaptenen måste försiktigt kryssa sig fram genom det slingrande sundet, mellan öar, isberg och vassa klippor.
Sylvassa klippor och förrädiska rasbranter kantar vår väg genom Prins Christians sund. Bergen är höga, en del av dem över 2200 meter.
Sundet skiljer Grönlands fastland från ön Sammisoq, med det danska namnet Christian IV ö, efter den danske kung som regerade mellan 1588 och 1648. En period när danskarna precis börjat intressera sig för Grönland och skickade ut flera expeditioner.
Kryssningsfartyg har på senare år börjat ta vägen genom sundet, om vädret tillåter. Att åka genom här med båt är en mäktig upplevelse.
När solen går ner bakom de gråsvarta bergsmassiven lämnar vi sundet och styr söderut.
Införstådda med att något liknande kommer vi kanske aldrig att få uppleva igen.
Vår båt ger sig ut i Danmarkssundet med siktet inställt på Island och Reykjavik.
Kommentarer
Skicka en kommentar