Det finns på Grönland sex arter säl, 22 arter av valar, isbjörn, ren, myskoxe, rävar och 180 fågelarter. Vi såg valar på avstånd och fåglar, men inga av de andra djuren.
Däremot träffade vi på mycket nära håll Grönlands talrikaste djur; flugor, stickmyggor och svidknott, som gick till attack så fort ett lämpligt offer dök upp. Vi ansågs tydligen lämpliga.
Nåja, de gick att stå ut med. De var visserligen många och irriterande, men inte elaka, det stack eller bet inte särskilt mycket. Vid fjordarna på det mildare sydvästra Grönland kan det då bli uppåt 20 grader varmt, det är då myggen trivs som bäst.
Under den långa vintern slipper grönlänningarna dem, då blir det neråt 70 minusgrader på sina ställen.
Det är under sommaren de urgamla härjade grönländska bergen blottar sig i all sin skönhet, slipade till märkliga former av inlandsisens ohyggliga tryck.
Men några träd syns inte till på den grönländska tundran, här växer bara tåliga gräsarter, buskar, ett fåtal blommande växter, mossa och lavar. Marken är svårforcerad för den som vill vandra här.
Stigarna är få för att inte säga obefintliga. Valet blir att klättra upp och ner över bergen eller att med höga kliv trampa sig över den mossbeväxta tundran och hoppa över alla små bäckar med smältvatten.
Kommentarer
Skicka en kommentar